Analys: Den svenska kronans fall

Har du märkt att det verkar billigare att åka på en shoppingresa till Tyskland, eller att danska varor plötsligt inte kostar lika mycket som för några år sedan? Det är ingen inbillning. Den svenska kronan (SEK) har tappat i värde i flera år – både mot danska kronan (DKK) och euron (EUR). Men varför händer det egentligen? Och vad betyder det för dig, mig och den svenska ekonomin?

Först: Vad betyder det att kronan "faller"?

När vi säger att den svenska kronan faller, betyder det att du behöver fler svenska kronor för att få samma mängd euro som tidigare. Om kursen till exempel tidigare var 10,5 svenska kronor för en euro, och du nu måste betala 11,5 svenska kronor för samma euro, då har den svenska kronan försvagats.

Det känns lite som att upptäcka att ens månadslön inte räcker lika långt som förr – bara på nationell nivå.

Huvudskäl till den svenska kronans fall

1. Låga räntor i Sverige – jämfört med utlandet

En av de främsta anledningarna till den svenska kronans värdeminskning är att Sverige i åratal har haft mycket låga räntor, ofta lägre än i eurozonen. När räntorna i Europa och USA började stiga, följde Sverige med – men inte i samma takt. Investerare letar alltid efter den bästa avkastningen. Om man kan få mer avkastning genom att placera pengar i dollar eller euro, blir kronan mindre intressant.

Tänk dig det som att välja mellan två spargrisar: den ena ger dig mer fickpengar än den andra – så du väljer förstås den med störst vinst.

2. Osäkerhet kring den svenska ekonomin och bostadsmarknaden

Sverige har, som många andra länder, haft en het bostadsmarknad – kanske till och med lite för het. Priserna steg och steg, och många svenskar har lån med rörlig ränta. När räntorna började stiga, steg också utgifterna för husägare. Det har gjort både konsumenter och investerare lite nervösa. Om bostadsmarknaden vacklar, påverkar det resten av ekonomin – och förtroendet för kronan sjunker.

3. Svagare ekonomisk tillväxt och låg inflation

Sverige har de senaste åren haft lägre tillväxt än många av sina grannländer. Samtidigt har inflationen tidvis legat under målet, vilket egentligen borde vara bra – men inte nödvändigtvis om det beror på låg efterfrågan och en trög ekonomi. Om ekonomin inte kommer igång och utsikterna är lite dystra, tappar investerare ofta lusten att hålla i svenska kronor.

4. Global oro och investerare som söker "säkra hamnar"

När något oväntat händer i världen – krig, pandemi, finanskris – söker många investerare efter "säkra" valutor som amerikanska dollarn, schweiziska francen eller euron. Den svenska kronan betraktas ofta som en liten valuta från en mindre marknad och kan därför lättare "överges" i oroliga tider.

Hur märks detta i vardagen?

Utländska turister i shoppingfeber: För turister som reser till Sverige är det goda tider. Den svaga svenska kronan gör det billigare att njuta av svenskt godis, bensin eller en semester i Stockholm.

Svenskar utomlands: Omvänt har det blivit dyrare för svenskar att resa till Tyskland, köpa tyska varor eller handla online i euro.

Svenska företag: Exportföretag i Sverige gynnas faktiskt av den svaga kronan. Svenska varor blir billigare utomlands, så de kan konkurrera prismässigt. I gengäld blir importen dyrare, så det kostar mer för svenskarna att köpa varor från utlandet – både för företag och privatpersoner.

Kan kronan stiga igen?

Historien har visat att växelkurser kan både stiga och falla. Detta kräver dock att grunderna i den svenska ekonomin blir starkare och att investerarna återfår förtroendet för kronan. Om Sverige till exempel höjer räntorna mer aggressivt, får bukt med bostadsmarknaden och tillväxten tar fart, kan kronan mycket väl stärkas igen. Men just nu förväntar sig inte många en snabb comeback.